Om KVVS

Ändamål och arbetssätt

KVVS främsta uppgift är att i vidaste mening främja dels vetenskaplig forskning, högre utbild­ning och vitterhet i Göteborg med omnejd, dels kontakter mellan vetenskap och samhälle. Därtill skall, såsom det sägs i de ursprungliga stadgarna, akademin främja det samhälleliga nyttiggöran­det av vetenskapliga framsteg.
Härutöver har KVVS åtagit sig vissa specifika uppgifter, vilka finns förtecknade i dess stad­gar och vidare utvecklats genom praxis.

Mera specifikt skall KVVS främja forskning och vitterhet bl.a. genom att:

  • hålla sammanträden med föredrag i vetenskapliga eller vittra ämnen av brett intresse
  • stödja och anordna vetenskapliga kongresser och symposier
  • publicera vetenskapliga arbeten i sina skriftserier samt ge stöd till annan publicistisk vetenskaplig eller vitter verksamhet
  • dela ut stipendier och ge annat stöd till vetenskaplig forskning och vitterhet, företrädesvis vid högre lärosäten och museer, med användande av avkastningen från såväl KVVS egna fonder som de av KVVS förvaltade stiftelserna samt med medel som tilldelas KVVS från Adlerbertska forskningsstiftelsen
  • initiera nya vetenskapsområden som anses viktiga men ännu ej funnit en plats i den befintliga universitetsstrukturen
  • deltaga med representanter i olika forskningsstödjande stiftelser, som genom sina donationsvillkor kräver oberoende vetenskapliga specialister
  • dela ut priser och hedersomnämnanden för framstående vetenskaplig och konstnärlig verksamhet

Stadgar

KVVS styrs ytterst av sina stadgar. Efter att tidigare ha varit beroende av Konung och Regering för godkännande av stadgeförändringar har KVVS numera total frihet att utforma sina stadgar och sitt arbetssätt efter egna önskemål. De senaste stadgarna är sålunda helt utformade av KVVS själv och äger sin giltighet från och med 2003-01-01.

”Kungl. Samhället”

Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället stammar från 1770-talet. 1773 bildades ett ”Weten­skaps och Witterhets Samfund” i Göteborg. Initiativet kom från lektorerna vid Göteborgs gymnasium; drivande i processen var Martin Georg Wallenstråle, som med tiden skulle bli biskop i Kalmar. 1778 erhöll samfundet rätt att kalla sig kungligt och fick sitt nuvarande namn. Samfundet var ett lärt sällskap av det slag som blivit vanligt i Europa under 1700-talet. Vanligen kallades en sådan sammanslutning för ”societet”, och ursprungligen var det tänkt att det göte-borgska samfundet skulle kallas så. Av språkpatriotiska skäl valdes dock i stället det svenska ordet ”Samhälle”, som vid den tiden kunde betyda en mindre sammanslutning av människor. En kortform av namnet är ”Kungl. Samhället”, en i förstone förbryllande beteckning som alltså har denna bakgrund. En alternativ, mer vardaglig benämning är akronymen KVVS. Juridiskt sett är Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället en akademi och kan därför omtalas som en sådan.
Kungl. Samhället ville redan från början omfatta de flesta vetenskapsområden. I de ursprung­liga stadgarna från 1775 heter det således:

Emedan Samhällets ändamål är, at dels arbeta uti de Wettenskaper, som närmast beford­ra det stora Samfundets bästa, Oeconomie, Natural-Historia, Mathematique, Physique, Anatomie, Chemie, Came­ral­-Wetenskapen och den Theoretiska delen af Com­mercen; dels att öfwa Witterhet, hwarunder begri­pes Historien, hälst Fäder­neslandets, och Egentel. Götha Rikes, Skaldekonsten, Wältaligheten och Critiquen; så böra isynnerhet sådana män wäljas til Ledamöter, som äro kände af grundelig insigt, lycke­ligt snille och odlad smak i dessa ämnen.

Här omfattas såväl naturvetenskapen, inkl. medicinen (anatomin), som samhällsvetenskapen (ekonomin) och humaniora, som ligger under begreppet vitterhet. Denna bredd består alltjämt och är KVVS’ särskilda signum; ingen annan akademi i Sverige har en sådan balans mellan vetenskapsområdena.
Under 1800-talet spelade Kungl. Samhället en central roll i Göteborgs vetenskapliga liv. Dess Handlingar var stadens enda vetenskapliga publikationsserie och ett forum för västsvensk forskning och lärdom. KVVS var inblandat i tillkomsten av det som skulle bli Chalmers tekniska högskola, det tog initiativ till grundandet av Göteborgs museum, och det arrangerade de före­läsningsserier som blev embryot till Göteborgs högskola (senare universitet). Under senare år har KVVS startat Centrum för forskningsetik (numera överfört till Göteborgs universitet) och den museiinriktade forskningsverksamheten.

Intern och extern verksamhet

Den huvudsakliga verksamheten sker internt inom KVVS. Då och då anordnas dock föreläs­ningar för allmänheten i ämnen av allmännare karaktär och ges av nationella eller internationella auktoriteter.
Av speciell vikt är de publika konferenser som arrangerats i stort sett årligen under 2000-talet. Dessa har gällt teman med tvärvetenskaplig inriktning, och de har alla följts av publika­tioner för en vidare läsekrets.

Samarbete med universitet/högskolor och andra akademier

De flesta av KVVS ledamöter är professorer vid Göteborgs universitet eller Chalmers tekniska hög­skola. Andra har ledande positioner inom museivärlden eller liknande; åter andra är för­fattare. KVVS fungerar alltså som ett övergripande forum för stora delar av de vetenskapligt-kreativt verksamma personerna i Göte­borg med omnejd. Som enda organisation i sin art har KVVS sålunda rollen som tvärveten­skapligt organ över de flesta ämnesgränser. Denna funktion är alltså sant interdisciplinär.
Under senare år har kontakterna med andra vetenskapsakademier ökat. Sålunda har KVVS aktivt medverkat i konferenser ordnade av systerakademier och även på annat sätt haft aktiva kontakter med dessa. Ambitionen är att sådant samarbete skall utökas i framtiden.

Ekonomi

KVVS har inget som helst stöd av stat, kommun, forskningsstödjande organ eller liknande. I stället byggs ekonomin upp av 17 st. egna eller förvaltade forskningsstiftelser grunda­de på enskil­da donationer som tillkommit under en längre tid. Dessa stiftelser är alla registrerade av Länsstyrelsen i Västra Götaland och har var och en sina egna juridiska villkor. Förvaltningen av dessa stiftelser och användningen av deras avkastning sker enligt de villkor som gäller.
Förutom de egna stiftelserna förvaltar KVVS en viss del av avkastningen från den Adler­bertska forskningsstiftelsen enligt de regler som gäller för denna stiftelse.

Den finansiella skötseln av kapital och avkastning sker med hjälp av diskretionär förvaltning i bank efter de placeringsprinciper och avkastningskrav som formuleras av Förvaltningsutskottet. Medelsanvändning sker i övrigt i enlighet med den budget som årligen beslutas i KVVS vid decembersammanträdet som föregår det aktuella verksamhetsåret. Verksamhetsåret är identiskt med kalenderåret.